Vår pedagogik

Trafikverksskolan har en gedigen erfarenhet av att bedriva utbildning och har tillhandahållit utbildning inom väg- och järnväg sedan 1955. Som Trafikverkets utbildningsenhet erbjuder Trafikverksskolan ett brett utbud av alltifrån administrativa till tekniska kurser och utbildningar för alla medarbetare. Dessutom förser vi infrastrukturbranschen med specifika väg- och järnvägskurser samt tillhandahåller studiemedelsfinansierade utbildningar till gymnasium, yrkeshögskola och högskola.

På Trafikverksskolan finns en mängd unika övningsanläggningar, vilket ger kursdeltagarna praktisk erfarenhet och nödvändig kompetens inför det framtida yrkeslivet.
Trafikverksskolans pedagogiska förhållningssätt beskriver vår syn på utbildning, undervisning och lärande. Ämnesområdet pedagogik är under ständig utveckling, vi följer utvecklingen och ser arbetet med Trafikverksskolans pedagogiska grundsyn som en ständigt pågående process.

I detta dokument presenteras och förklaras de pedagogiska utgångspunkter och begrepp som är centrala hos Trafikverksskolan.

Trafikverksskolan är leverantör av utbildningar och utbildningstjänster för Trafikverket. Verksamheten ska även leverera efterfrågade väg- och järnvägsrelaterade utbildningar och därtill relaterade varor och tjänster som möter väg- och järnvägsbranschens behov av kompetens i Skandinavien.

Som resultatenhet i Trafikverket verkar Trafikverksskolan under bolagsliknande former på marknadsmässiga villkor.

Trafikverksskolan bidrar till Trafikverkets mål och vision genom uppdraget att leverera utbildningstjänster. Genom utbildning kompetensförsörjer Trafikverksskolan infrastruktursektorn så att alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt.

Det pedagogiska förhållningssättet är ett samspel mellan vår pedagogiska grundsyn samt vår vilja att alltid ha kunden i fokus, vilket innebär att såväl våra beställare som våra kursdeltagare ska uppleva oss som professionella och flexibla. Strävan är att vår kund alltid upplever att vi möter behoven med en hög kvalitet i alla våra åtaganden.

All pedagogisk verksamhet inom Trafikverksskolan ska bedrivas med utgångspunkt i vårt pedagogiska förhållningssätt. Vi är övertygade om att kompetenta utbildare skapar rätt förutsättningar för kursdeltagarnas lärande. På Trafikverksskolan skapar vi förutsättningar för kompetenta utbildare genom att erbjuda kompetensutveckling i form av pedagogikutbildning på olika nivåer.

Framtagandet av våra utbildningar är en central och viktig del av vår verksamhet. Detta framtagande sker genom ett nära samarbete med kunden, ett samarbete som vilar på väl genomarbetade processer som tydliggör de unika behoven för respektive kurs. Lärandemål och undervisningsformer fastställs och möjliggör ett ändamålsenligt lärande.
Många av Trafikverksskolans utbildningar kan genomföras när som helst och var som helst. Det innebär att en kursdeltagare kan tillgodogöra sig hela eller delar av en utbildning när det passar individen och organisationen.

Trafikverksskolans pedagogiska grundsyn utgörs av vår syn på undervisning och lärande. Trafikverksskolan har ett brett och varierat utbud av kurser och utbildningar som vänder sig till många olika målgrupper och aktörer. Genom att definiera och beskriva vår pedagogiska grundsyn skapas en gemensam utgångspunkt som främjar samsyn och likriktning kring den utbildning som bedrivs. Alla som planerar och genomför läraktiviteter inom Trafikverksskolan ansvarar för att göra detta med utgångspunkt i det pedagogiska förhållningssättet.

Vi som arbetar på Trafikverksskolan ser utbildning som en målinriktad process för lärande, vars syfte är att generera relevant kunskap, färdighet och kompetens. Kunskapen, färdigheten och kompetensen formas hos den enskilde kursdeltagaren men utbildaren är ansvarig för att skapa goda förutsättningar för att möjliggöra och främja lärandet. Detta görs med hjälp av lämpliga läraktiviteter och ett varierat lärande.

Trafikverksskolans utbildningar utgår från den utbildningsvetenskapliga forskningens syn på kunskap och lärande. Begreppet kunskap bryts då ned i tre olika kunskapsformer (från resultat av lärande till SeQF – En handbok. Myndigheten för yrkeshögskolan, dnr MYH 2016/1514, ISBN-nr: 978-91-87073-81-6. Västerås 2016.):

• kunskap
• färdighet
• kompetens

Kunskap utvecklas till färdighet och mynnar slutligen ut i kompetens, där de grundläggande kvaliteterna blir allt djupare.

Kunskap – att förstå, återge och tillämpa
Kunskaper inbegriper inlärd teoretisk eller praktisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer genom lärande. Kunskaper består av fakta, principer, teorier och praxis som är kopplade till ett arbets- eller studieområde. Kunskaper kan vara antingen erfarenhetsbaserade eller teoretiska. De kan ha förvärvats och utvecklats i praktiska situationer i vardagslivet och arbetslivet, eller i olika studiesituationer.

Färdighet – att kunna utföra uppgifter och lösa problem
Färdigheter har sin grund i förmågan att använda kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Färdigheterna beskrivs som kognitiva, vilket betyder att de bygger på användningen av logiskt, intuitivt och kreativt tänkande samt innovativa lösningar. I färdighet ingår även ett praktiskt perspektiv, nämligen manuell skicklighet och användningen av metoder, material, verktyg och redskap.

Kompetens – att kunna använda sina kunskaper och färdigheter
Kompetens kan beskrivas som förmågan att kunna använda och applicera sina samlade kunskaper och färdigheter för att nå ett uppsatt mål. Att vara kompetent innebär också att kunna samarbeta samt att ta ansvar i såväl arbets- eller studiesituationer som i yrkesrelaterad och personlig utveckling. Ansvar och självständighet är därmed centrala begrepp när det gäller kompetens.

För att kursdeltagaren ska utveckla kunskap på bästa sätt är det gynnsamt att utbildaren planerar undervisningen utifrån de tre aspekter som samspelar i utbildningen. Dessa aspekter är den funktionella aspekten, den kontextuella aspekten och den konstruktiva aspekten.

• Den funktionella aspekten
  Den funktionella aspekten innebär att kunskap kan användas som ett verktyg för att lösa ett problem eller utföra en uppgift. Färdigheten att både veta hur något ska utföras och att faktiskt kunna utföra det gör att kunskapen får ett värde. (SOU 1992:94. Bildning och kunskap: särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning). För utbildaren är det viktigt att försäkra sig om att de lärande förstår hur de kommer att kunna använda sig av kunskaperna.
• Den kontextuella aspekten
  För att förstå meningsfullheten i det som ska läras in är det viktigt att det kopplas till ett sammanhang. Ett exempel på den kontextuella aspekten är att utbildaren beskriver vad kursdeltagaren ska kunna efter genomförandet av en utbildning, en kurs eller ett moment. Kursdeltagaren får först en teoretisk kunskap, för att sedan praktisera den teoretiska kunskapen i praktiska övningar.
• Den konstruktiva aspekten
  Den konstruktiva aspekten innebär att kunskap kan beskrivas som en aktiv process hos individen som lär sig. Kunskapen skapas utifrån individens insikt kring vad denna vill kunna, den kunskap individen redan har samt vilka kunskapsluckor individen upplever inom området. Kunskapen kan beskrivas som ”ett sätt att göra världen begriplig” (SOU 1992:94. Bildning och kunskap: särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning) och blir därmed ett sätt att förstå en uppgift, ett ämne eller ett område.

Som utbildare är det viktigt att se kunskapsbildande som en process hos kursdeltagaren. Det innebär att bildande av kunskap är ständigt pågående och påverkas av individens förutsättningar och motivation, i samspel med omgivningen. Processen bottnar i den konstruktiva aspekten, det vill säga att kunskap växer fram mellan det kursdeltagaren kan och det kursdeltagaren vill kunna.

Lärande är komplext och alla lär sig på olika sätt, vilket utbildaren förväntas ha i åtanke när undervisningen planeras och genomförs. Ett varierat lärande innebär att kursdeltagarna får möjlighet att ta in kunskapen på flera olika sätt och i olika sammanhang. (Cheng (2016). Learning through the Variation Theory: A Case Study. International Journal of Teaching and Learning in HigherEducation, Volume28, Number 2, 283-292). På det sättet ges goda förutsättningar att ta in, bearbeta och bibehålla ny information. (De Bruyckere, Kirschner, Hulshof (2017) Moderna myter om lärande och utbildning. Studentlitteratur). Varierade undervisningsformer och undervisningsmetoder är därför att rekommendera.

På Trafikverksskolan eftersträvas ett varierat lärande, där undervisningen är såväl situations- som målgruppsanpassad. Olika undervisningsformer och undervisningsmetoder används och teori och praktik varvas där så är lämpligt. Digitala inslag bör där det är möjligt inkluderas i undervisningen för ytterligare variation. De digitala inslagen kan användas i samtliga steg av utbildningen – såväl före som under och efter. Ett varierat lärande med digitala inslag kan underlätta för kursdeltagaren att uppnå de kunskaps-, färdighets- och kompetensmål som finns för den aktuella utbildningen.

Utbildarens medvetna val
I ett framgångsrikt varierat lärande gör utbildaren medvetna didaktiska val, det vill säga val utifrån målgruppen, lärandemålen, ämnesinnehållet, situationen, befintliga resurser och sin egen färdighet. Nedan presenteras fem principer som ofta underlättar inlärning, vilket utbildaren förväntas ha i åtanke.

1. Att ta hänsyn till deltagarnas förkunskaper och förmedla ett sammanhang
   Lärandet utgår från kursdeltagarens befintliga kunskaper och färdigheter, där utbildaren bidrar med att förmedla ett sammanhang och att aktivera befintlig kunskap i relation till undervisningsinnehållet.
   
   
2. Aktivt lärande
   För att minnas och ta in ny kunskap lär sig individen bäst genom att aktiveras. Aktiviteten kan vara såväl praktisk som teoretisk.
   
   
3. Dialog och samarbete
   Lärandeaktiviteter som genom samarbete och dialog skapar en hög grad av aktivt deltagande är positivt för lärandet.
   
   
4. Motiverande uppgifter på rätt nivå
   För att skapa motivation hos kursdeltagaren är det viktigt att denne kan se nyttan av utbildningen, att utbildningen och uppgifterna är relevanta samt att kursdeltagaren upplever lärandemålen som betydelsefulla och utmanande.
   
   
5. Reflektion
   När nytt stoff – oavsett om det är teoretiskt eller praktiskt – får sjunka in och deltagaren hinner reflektera över sina erfarenheter kan kunskapsnivån lyftas från den omedvetna till den medvetna nivån.

En utbildning som både tar hänsyn till dessa fem principer samt de tre aspekterna kring hur kursdeltagaren på bästa sätt tillgodogör sig kunskap är att eftersträva, då det ger kursdeltagaren goda förutsättningar att utveckla långsiktig kunskap.

Ny teknik och nya förutsättningar öppnar upp för fler undervisningsformer och utökade möjligheter till lärande. Den platsförlagda utbildningen har en rad fördelar, men det finns även fördelar med att inte begränsa en utbildning till en given plats. Trafikverksskolan erbjuder utbildningar med distansundervisning och digitala självstudier, som båda har sina unika fördelar. De olika undervisningsformerna kan med fördel kombineras för att utnyttja de olika fördelarna och bidra till ett varierat och målgruppsanpassat lärande.

Platsförlagd undervisning
Den platsförlagda undervisningen sker i undervisningslokal eller övningsanläggning. Undervisningen kan med fördel innehålla digitala inslag. I den platsförlagda undervisningen är en kombination av teoretiska och praktiska inslag ofta det optimala, vilket ger de lärande bra förutsättningar för djupinlärning. Tillgången till övningsanläggningar och praktiska inslag i utbildningen ger individen nödvändig kompetens som kan användas i arbetslivet.

Distansundervisning
Undervisning på distans bedrivs i realtid med hjälp av informations- och kommunikationsteknik. Distansundervisning innebär en interaktiv undervisning, vilket betyder att de lärande kan interagera med varandra och med utbildaren. Denna undervisningsform ger en ökad flexibilitet för individen, avseende att kombinera arbetsliv och privatliv. En fördel är också att distansundervisning kan äga rum där kursdeltagaren befinner sig, vilket är tids- och kostnadseffektivt samtidigt som det är fördelaktigt för miljön. Genom färre resor frigörs tid för såväl utbildaren som kursdeltagaren.

Digitala självstudier
De digitala självstudierna bedrivs med digital informationsteknik och kan genomföras när som helst och var som helst. Denna studieform innebär en möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen på individens villkor, då denna på egen hand bestämmer den tid och plats då det är lämpligt att genomföra utbildningen. Precis som med distansundervisning innebär de digitala självstudierna inte heller några resor, vilket bidrar till ytterligare flexibilitet.

Ett vanligt sätt att tänka kring utbildning är att använda sig av begreppen före, under och efter. Det skiljer sig från tidigare upplägg där kunskapen förmedlats enbart vid de lärarledda kurstillfällena. Med före-, under- och efterperspektivet förläggs lärandeprocessen över tid, något som forskning visar är positivt för inlärningen. I illustrationen nedan ges exempel på hur före, under och efter-perspektivet kan se ut på en utbildning. Utformningen av undervisningsmomenten kan variera beroende på kursens upplägg och utförande, men samtliga undervisningsmoment är alltid situations- och målgruppsanpassade för att ge kursdeltagarna de bästa förutsättningarna för lärande.

Före
Kursdeltagarna kan med fördel ta del av relevant material redan innan de lärarledda undervisningsmomenten äger rum, eftersom detta kan förbättra lärandeprocessen på flera sätt. Genom ett förkunskapstest kan kursdeltagaren få en förståelse för sin befintliga kunskapsnivå och på så sätt få en bättre bild av utgångsläget och de egna förutsättningarna inför utbildningen. Även utbildaren har mycket att vinna på att utnyttja denna typ av förkunskapstester, då ökad insyn i den befintliga kunskapsnivån hos kursdeltagarna gör att undervisningen kan anpassas utifrån de förutsättningar som finns.

I detta inledande steg av utbildningen kan utbildaren med hjälp av till exempel instuderingsmaterial, inspelade föreläsningar och kortare tester dessutom ge kursdeltagarna en introduktion till ämnet och därmed också lämpliga förutsättningar för att kunna tillgodogöra sig utbildningen på bästa sätt. Kursdeltagarna är nu bättre rustade inför de kommande undervisningsmomenten och har en bättre förförståelse än vad som annars hade kunnat förutsättas.

Utbildningsmomenten som äger rum under denna inledande del av utbildningen tillgodogörs framför allt via digitala självstudier. Detta innebär en ökad flexibilitet för såväl utbildaren som kursdeltagaren och utbildningsmomenten kan genomföras när som helst och var som helst.

Under
Under kursens gång genomförs olika undervisningsmoment som syftar till att kursdeltagaren ska kunna utveckla den kunskap, färdighet och kompetens som eftersträvas. Utbildningen kan bedrivas i form av antingen platsförlagd undervisning, distansundervisning eller digitala självstudier, alternativt en kombination av undervisningsformerna som är lämpligt i förhållande till kursens innehåll och karaktär.

Efter
I syfte att stärka kursdeltagarens lärande i den miljö som kursdeltagaren normalt befinner sig i används relevanta efter-perspektiv på kursen. Efter-perspektiven syftar till att kursdeltagaren fördjupar och utvecklar relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser i arbetet. När majoriteten av undervisningsmomenten ägt rum kan lärandeprocessen utvecklas med hjälp av exempelvis repetitionsövningar, inlämningsuppgifter eller workshops. När i tiden detta äger rum kan variera beroende på kursens upplägg och utförande. I denna avslutande del av utbildningen anpassas undervisningsformerna utifrån lämplighet i förhållande till kursens innehåll och målgruppens behov.

Här finner du en kort sammanfattning av de pedagogiska begrepp som är centrala inom Trafikverksskolan.

Didaktik
Didaktik innebär undervisningens och lärandets teori och praktik. Centrala didaktiska frågor är: vad utbildaren ska undervisa om och vad kursdeltagaren ska lära sig, varför utbildaren ska undervisa om ett speciellt innehåll och varför kursdeltagaren ska lära sig detta innehåll samt hur ska denna undervisning genomföras.

Digitala självstudier
De digitala självstudierna bedrivs med digital informationsteknik och kan genomföras när som helst och var som helst. Denna studieform innebär en möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen på kursdeltagarens villkor.

Digitisering
Digitisering innebär att konvertera information och material från analog till digital form.

Distansundervisning 
Distansundervisning innebär en interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik. Undervisningen sker i realtid och leds av en utbildare.

Före, under och efter
Genom att se på utbildningen med ett före-, under- och efterperspektiv kan flertalet fördelar uppnås. Detta medför också att hela eller delar av utbildningen inte behöver begränsas till en given plats eller tid.

Kunskap, färdighet och kompetens
Kunskaper inbegriper inlärd teoretisk eller praktisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer genom lärande. Färdigheter har sin grund i förmågan att tillämpa kunskaper och beprövad erfarenhet för att utföra uppgifter och lösa problem. Med kompetenser menas en förmåga att använda kunskaper och färdigheter, att samarbeta samt att ta ansvar i arbets- eller studiesituationer och i yrkesrelaterad och personlig utveckling.

Pedagogik
Pedagogik är vetenskapen om utbildning och lärande, vilket innefattar teorier om utbildning, undervisning, individers utveckling och de processer som handlar om lärande.

Platsförlagd undervisning
Den platsförlagda undervisningen sker i undervisningslokal eller övningsanläggning. Undervisningen kan med fördel innehålla digitala inslag. I den platsförlagda undervisningen är en kombination av teoretiska och praktiska inslag ofta det optimala, vilket ger de lärande bra förutsättningar för djupinlärning.

Varierat lärande
Lärande är komplext och alla lär sig på olika sätt. På Trafikverksskolan eftersträvas ett varierat lärande, där undervisningen är såväl situations- som målgruppsanpassad.